Helt apropå en massa slumpmässiga saker har jag börjat rida ridlektion på Sunna. Sunna är en ung islandshäst som bara blivit ca ett år och är därför ganska ung och oerfaren. Hennes (mycket trevliga) ägare låter mig rida henne på ridlektioner (tidigare varannan vecka, nu en helg i månaden). Vi har även tagit ett par uteturer och vi gjorde också ett pass i volten.
Sunnas ägare är redan lite inne på Monty Roberts metoder och har en Duallygrimma, och en inhängnad volt. Efter ca 5 min på volten så följde Sunna mig var jag än gick och i vilket tempo jag än gick. Sanslöst häftig känsla!
Var det då det mirakelmedel jag har letat efter? Ja, det måste jag säga. Vi hade ridit en ridlektion innan vår "join up" som gick riktigt riktigt åt fanders. Vi var inte överens om någonting. Lektionen efter vår"join up" så sa ridläraren inom 5 min av vår lektion "Men vad bra det går! Nu lyssnar hon på vad du säger, hon väntar på vad du har att säga"
Seger!
(Inte min bild)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar